Etikettarkiv: PAH

Lungemboli: eko

Lämna ett svar

Tänkte här ta upp bedömning av högerkammarfunktion och lite hur man integrerar det i bedömning av lungemboli.

Hjärteko vid alla lungembolier? Behövs troligen inte, men någon klar evidens för när det ska göras finns inte. Vitsen är kanske som störst för att bedöma ev trombolysbehov och för att ge info om prognos. Dessutom är värdet stort vid diff.diagnostik av en akut patient (med andfåddhet, synkope, blodtrycksfall). För att få referensmaterial tror jag dock att ett begränsat ultraljud av alla med lungemboli är bra. En alternativ strategi är att göra eko på alla med förhöjt troponin eller NTproBNP.

Längst ned lite diff.diagnostik för högerkammarpåverkan utan lungemboli

Vad ska bedömmas i vilken projektion?

  • PLAX (parasternal längsaxel): radiell kontraktilitet, form på septum
  • PSAX (parasternal kortaxel): tryckpåverkan – tillplattat septum (D-shape), paradoxal septumrörlighet
  • Apikalt: relativt förhållande HK-VK, radiell kontraktilitet, AV-plansrörlighet, gradering av TI, apical wink
  • Subcostalt: som apikalt, ofta svårare fånga TI i denna projektion
  • Extra projektioner: TI kan även mätas i PSAX i höjd med aortaklaff, klaffen ses då till vänster om aortaklaff. Även en övervinklad PLAX (sk inflödesvy av höger kammare) kan användas, från en vanlig PLAX-vy vinklas då svansen av probe mot fotändan tills man ser höger kammare och förmak.

Ordlista/förklaring

  • Radiell kontraktilitet: kontraktionen av höger kammares fria vägg mot septum, visuell bedömning (normal, nedsatt)
  • AV-plan (”TAPSE”): mäts med M-mode där linje läggs i höger kammares fria vägg och rörligheten mäts i höjd med AV-planet (i mm). Även kallat TAPSE
  • Tillplattat septum (D-shape): normalt är vänster kammare helt rund i parasternal  kortaxel (PLAX), vid ökat tryck i höger kammare kommer septum bli formförändrat/tillplattat. I parasternal längsaxel ska septum bukta lite svagt mot höger kammare (=konvex), vid tryckpåverkan ses den istället bukta lite mot vä kammare (konkav). Exempel
  • Paradoxal septumrörlighet: dvs då hela septum buktar in i vänster kammare under systole, normalt är stillastående septum förtjockas
  • HK/VK-kvot: normalt är höger kammare ca 2/3 av vänster. Man mäter distansen mellan septum och fria väggen (av resp kammare) ca 1/3 från AV-plan (mot apex). Vid kvot >0.9 alt 1.0 blir det mer tydligt patologiskt. Vid KOL (och vissa andra lungsjukdomar) är en högerkammarpåverkan relativt vanlig. Observera att det kan vara stor differens mellan HK/VK-kvot mätt efter DT thorax och den genom eko.
  • TI/tricuspidalisinsufficiens: enklast i apikal fyrkammarbild, färgdoppler över klaff. Mät insufficiens med kontinuerlig doppler (CW) som läggs där klaffbladen möts. Mät maximala hastigheten om insuff hittas (Vmax). Apparat räknar om detta till tryckgradient. Se förklaring och bilder här, här och här.
  • CVP: uppskattas via V.cava inf. <21mm och >50% andningsvariation = 0-5mmHg, >21mm och <50% andningsvariation = 10-20mmHg, mellanläge = 5-10mmHg. Se även artikel
  • Systoliskt lungartärtryck: tryckgradient över tricuspidalis + uppskattat CVP. Djupgående artikel
  • McConnels sign/Apical wink: Akinesi av höger kammares fria vägg men kvarstående kontraktilitet i apex, kallas även apical wink. Se orginalartikel, värdet av fyndet, exempel #1 och #2. Fråga-svar om lungemboli och eko

Video: ultrasoundpodcast hangout (45min)

Fler referenser

Högerkammarpåverkan utan lungemboli?

  • Pulmonell hypertension / PAH? (primär eller sekundär)
  • Primärt högersidigt hjärtproblem (ischemi, pulmonalisstenos m.fl)

Sekundär pulmonell hypertension delas kortfattat in i

  • Vä-sidiga hjärtproblem (ex. mitralis- och aortavitier, VK-svikt)
  • PAH pga lungsjukdom/hypoxi (KOL, lungfibros, sömnapnesyndrom)
  • Lungemboli
  • Övriga/ovanliga

Du har läst inlägget Eko vid lungemboli från Akutsjukvård