Etikettarkiv: njursvikt

JC. Njursvikt vid sepsis

Artiklar

  • Asfar. SEPSISPAM – High versus Low Blood-Pressure Target in Patients with Septic Shock. N Engl J Med 2014; 370:1583-15.
  • Russel. Is There a Good MAP for Septic Shock? (editorial om ovan).
  • Legrand. Association between systemic hemodynamics and septic acute kidney injury in critically ill patients: a retrospective observational study. Critical Care 2013, 17:R278.
  • Prowle. Fluid administration and the kidney. Curr Opin Crit Care 2013; 19:308–314.

Extramaterial

Frågor

  1. Kritisk granskning av SEPSISPAM-studien
  2. Gällande SEPSISPAM, vilka hemodynamiska mål bör vi ha generellt när vi vårdar dessa patienter?
    1. Ska vi ha olika mål för olika patientgrupper?
    2. Bör vi ändra målen för en enskild patient beroende på klinisk bild (diures etc)?
  3. Jämfört med Asfar-studien, vad lär vi oss av studien av Legrand?
    1. Vilka slutsatser kan vi dra?
    2. Bör denna studie leda till ändring av behandlingsplan?
  4. Både artikeln av Legrand och Prowle tar upp eventuella negativa konsekvenser (för njuren) med övervätskning, hur vet vi när vi nått dit?
    1. Finns det någon variabel vi bör mäta/följa?
  5. Vad är indikationen för diuretika på dessa patienter?
    1. I vilka situationer kan man tänka sig att det förbättrar outcome?

Vad ska det vara i droppet?

En fråga som länge givit luddiga och olika svar, när jag gick medicinkursen 2004 var svaret Ringer-acetat förutom vid njursvikt, diabetisk ketoacidos och leversvikt då NaCl tydligen skulle ges. Möjligen även NaCl vid kräkningar. Och om blodtrycket var lågt – ge kolloid.

Så mycket mer vi vet efter sista årets publicerade studier. Det gäller dels NaCl vs kloridfattig lösning, dels stärkelse vs kristalloid. Tänker inte skriva några privata åsikter utan andra är nog bättre på att bedöma dessa studier och har därför länkat till studierna samt lite valda bloggar.

Bra sammanfattande föreläsning av M. Winters (ca 40min)

NaCl vs kloridfattig lösning

Yunus NM et al. Association between a chloride-liberal vs chloride-restrictive intravenous fluid administration strategy and kidney injury in critically ill adults. JAMA. 2012 Oct 17;308(15):1566-72.

Shaw AD et al. Major complications, mortality, and resource utilization after open abdominal surgery: 0.9% saline compared to Plasma-Lyte. Ann Surg. 2012 May;255(5):821-9.

Stärkelse vs kristalloid

Myburgh JA et al. Hydroxyethyl Starch or Saline for Fluid Resuscitation in Intensive Care. N Engl J Med. 2012 Nov 15;367(20):1901-11.

Perner A et al. ”6S-studien”. Hydroxyethyl starch 130/0.42 versus Ringer’s acetate in severe sepsis. N Engl J Med. 2012 Jul 12;367(2):124-34.

Perel P, Roberts I. Colloids versus crystalloids for fluid resuscitation in critically ill patients. Cochrane Database Syst Rev. 2012 Jun 13;6:CD000567.

Du har läst inlägget Vad ska det vara i droppet? från Akutsjukvård