Etikettarkiv: hjärtinfarkt

JC #6: högsensitivt troponin och hjärtinfarkt typ 2

JC #6: 25e November 2014, kl 16.30 (ca)

Intro

Högsensitivt troponin T (HS trop-T) är ett vanligt och viktigt blodprov inom den verksamhet som akutkliniken bedriver. HsTrop-T har en central roll vid bedömningen av patienter med bröstsmärta och misstänkt hjärtinfarkt. I journal club nr 6 frågar vi oss vilka slutsatser man kan dra av ett negativt (omätbart) värde och går sedan vidare och funderar över hur vi ska förhålla oss till förhöjda värden (med och utan bröstsmärta).
Vi resonerar kring begreppen hjärtinfarkt typ 1 och hjärtinfarkt typ 2 (med fokus på typ 2). Hur skiljer vi mellan typ 1 och typ 2? Vilka bakomliggande orsaker kan finnas till typ 2, hur ska man behandla, utreda och följa upp? Vi har fyra artiklar denna gång och även lite extra inläsningsmaterial för den vetgirige

Artiklar

  1. Saaby et al. – Classification of myocardial infarction frequency and features of type 2 myocardial infarction. Am J of Med 2013;126:789-797
  2. Sandoval et al – Supply, Demand Type 2 Myocardial Infarction. JACC 2014;63:2079–87
  3. Alpert et al – Diagnostic and Therapeutic Implications of Type 2 Myocardial Infarction Review and Commentary. Am J of Med 2014;127:105-108
  4. Bandstein et al – Undetectable high-sensitivity cardiac troponin T level in the emergency department and risk of myocardial infarction. JACC 2014;63(20)

Extra material

  1. Allmänt om troponin: http://stemlynsblog.org/cardiac-troponin-basics-st-emlyns/
  2. Högsensitivt troponin: http://stemlynsblog.org/high-sensitivity-troponin-st-emlyns/

Frågor

  1. Frågor om studien av Bandstein et. al (negativt troponin på akutmottagning)
    1. Är studiens upplägg och resultat tillräckliga för att ändra kliniska rutiner på akutmottagningen?
    2. Hur ska man tolka det primära effektmåttet död inom 30 dagar?
    3. Hur högt behöver det negativa prediktiva värdet vara för att kunna skicka hem en patient med bröstsmärta från akutmottagningen och behövs det ändå poliklinisk utredning av dessa patienter och om inte varför?
    4. Hur ska man tänka kring när provet ska tas. Är det vid symtomdebut eller när patienten anländer till akutmottagningen?
  2. Frågor om studierna om hjärtinfarkt typ 2
    1. Vad är troponin och hur ska man tolka provet avseende myokardskada i relation till myokardischemi?
    2. Hur ska man tolka förhöjda värden av troponin i relation till elimination/nedbrytning (vad är normal halveringstid, finns något som förlänger den) och finns det andra orsaker som behöver tas med i bedömningen?
    3. Hur ställer vi diagnosen hjärtinfarkt typ 2?
    4. Vad är signifikant troponindynamik och vilka slutsatser kan vi dra av detta avseende akut behandling (NSTEMI beh) och vad säger oss ett sjunkande värde?
  3. Hur ska man tänka kring angiografi och/eller stresstest av patienter med hjärtinfarkt typ 2?

Välkomna!

Kardiogen chock

Diagnos

  • Blodtryck <90mmHg
  • Cardiac Index <1.8-2.2l/min/m2 (med högt wedgetryck, PCWP >18mmHg)
  • Tecken på inadekvat perfusion (kalla extremiteter, minskad urinproduktion, medvetandepåverkan)
  • I praktiken: hypotoni + inadekvat perfusion + tecken på hjärtpåverkan (EKG, eko, ev rtg, lab)

Indelning

  • Infarktrelaterad chock: hypo/akinesi, arytmi, VSD, akut mitralisinsufficiens, tamponad
  • Icke infarkt: vitier, myokardit, neurogen stunning (takotsubo, subarach..), HOCM, kardiomyopati, kontusion
  • Infarkt med akut presentation: stor infarkt, arytmi relaterad till AKS
  • Infarkt med fördröjd presentation (2-5d): mitralisinsuff, VSD, tamponad

Handläggning

Fokusera på åtgärd snarare än stabilisering, flytta patient till center där definitiv åtgärd (angio eller op) kan genomföras snarast.

kardiogen chock

Video/podcast: Maryland CCProject om kardiogen chock (ca 1h), ECMO (0.5h), EMCrit om kardiogen chock

Exempel: akut mitralinsuff 1 & 2, infarkt-VSD

Egna blogginlägg: EKG infarkt, brady, taky, ekokardiografi

Referenser/vidareläsning

  • Hochman, JS. SHOCK Trial (Early Revascularization in Acute Myocardial Infarction Complicated by Cardiogenic Shock). N Engl J Med 1999;341:625-634
  • Reynolds, HR. Cardiogenic Shock – Current Concepts and Improving Outcomes. Circulation 2008;117:686-697
  • Tharmaratnam, D. Management of cardiogenic shock complicating acute coronary syndromes. Heart 2013;99:1614–23
  • Vincent, JL. Circulatory shock. N Engl J Med 2013;369:1726-3
  • Aortaballongpump och dess vara eller inte vara: resus.me
  • Cochrane-rapport om valet av inotropi/vasodilaterare, kortfattat – inget stöd för något särskilt preparat

Du har läst inlägget Kardiogen chock från Akutsjukvård