Etikettarkiv: hjärteko

Nästa steg efter grundläggande hjärtultraljud?

På min klinik, och säkert en hel del andra, börjar det bli standard att kunna någon typ av grundläggande hjärtultraljud (ex. FATE). Frågan är vad man ska lära sig när man behärskar, och har examinerats, på denna metod.

  • Ska man nöja sig och endast bli mer noggrann genom större erfarenhet?
    • Tänkvärt för en hel del användare, men kanske inte så inspirerande
  • Ska de intresserade gå vidare och lära sig göra ett komplett eko?
    • Säkert bra för några på varje klinik för att ha kompetens ”in house” men tidsmässigt krävande i form av oftast långa randningar
  • Ska man erbjuda fördjupningskurs med därefter nya examinationskrav?
    • Detta tror jag är det för flertalet den mest attraktiva idén, dels för att det går att ordna utan långa placeringar på andra kliniker, dels för att några få ytterligare kunskaper kan göra ultraljudet mer användbart

Några förslag med kliniska frågor

  1. Höger kammare: beräknat systoliskt lungartärtryck, funktionsbedömning (TAPSE, vävnadsdoppler)
    • Beror dyspné på högt lungartärtryck?
    • Har lungembolin komplicerats av högerkammardysfunktion?
  2. Diastolisk funktion / fyllnadstryck
    • Kan diastolisk dysfunktion förklara symtom och labfynd?
  3. Cardiac output
    • Är hjärtat en del av problemet vid chock?
    • Svarar det på behandling?
  4. Identifiering av betydande aorta- och mitralklaffvitier
    • Är hemodynamiskt signifikanta vitier orsak till den kliniska bilden – ex. ett välkontraherande hjärta med betydande aorta- eller mitralinsufficiens som förklaring till hypotoni

Jag, liksom olika expertgrupper nedan, har funderat en hel del om klassiska mätningar (typ endsystolisk diameter, väggtjocklek, förmaksstorlek) tillför något vid bedömning av ovan, eller om det bara innebär att man inför något slag ”låtsatseko” i praxis. Det beror nog helt på hur strikt protokollet är, och hur välkänt det är utanför ens klinik. Jag lutar i dagsläget åt att inte inkludera mätningar av dimensioner i ett fokuserat hjärtultraljud då informationen man får sällan ändrar ens terapeutiska inriktning, däremot ger den lätt en stämpel av ”definitiv diagnos” vilket inte är meningen.

Ett protokoll baserat på punkterna ovan kan göras relativt kort och med i första hand standardsvar utifrån en rullgardinsmeny (så man även formmässigt skiljer sig från det mer ordrika ekosvaret). Några enstaka siffror måste dock inkluderas, exempelvis för cardiac output och diastolisk funktion. Men för övriga räcker det med normalt/patologiskt svar – meningen med dessa fokuserade undersökningar är ju inte som vid andra hjärtekon att 2 år senare kunna jämföra vad som hänt.

Vidareläsning

  • IC-FoCUS. International Evidence-Based Recommendations for Focused Cardiac Ultrasound. JASE 2014
  • Spencer. Focused Cardiac Ultrasound: Recommendations from the American Society of Echocardiography. JASE 2013
  • Ayuela Azcárate. Consensus document on ultrasound training in Intensive Care Medicine. Care process, use of the technique and acquisition of professional skills. Med Intensiva 2014

Du har läst inlägget Nästa steg efter grundläggande hjärtultraljud? från Akutsjukvård

Annonser