Kategoriarkiv: Utbildning

Nästa steg efter grundläggande hjärtultraljud?

På min klinik, och säkert en hel del andra, börjar det bli standard att kunna någon typ av grundläggande hjärtultraljud (ex. FATE). Frågan är vad man ska lära sig när man behärskar, och har examinerats, på denna metod.

  • Ska man nöja sig och endast bli mer noggrann genom större erfarenhet?
    • Tänkvärt för en hel del användare, men kanske inte så inspirerande
  • Ska de intresserade gå vidare och lära sig göra ett komplett eko?
    • Säkert bra för några på varje klinik för att ha kompetens ”in house” men tidsmässigt krävande i form av oftast långa randningar
  • Ska man erbjuda fördjupningskurs med därefter nya examinationskrav?
    • Detta tror jag är det för flertalet den mest attraktiva idén, dels för att det går att ordna utan långa placeringar på andra kliniker, dels för att några få ytterligare kunskaper kan göra ultraljudet mer användbart

Några förslag med kliniska frågor

  1. Höger kammare: beräknat systoliskt lungartärtryck, funktionsbedömning (TAPSE, vävnadsdoppler)
    • Beror dyspné på högt lungartärtryck?
    • Har lungembolin komplicerats av högerkammardysfunktion?
  2. Diastolisk funktion / fyllnadstryck
    • Kan diastolisk dysfunktion förklara symtom och labfynd?
  3. Cardiac output
    • Är hjärtat en del av problemet vid chock?
    • Svarar det på behandling?
  4. Identifiering av betydande aorta- och mitralklaffvitier
    • Är hemodynamiskt signifikanta vitier orsak till den kliniska bilden – ex. ett välkontraherande hjärta med betydande aorta- eller mitralinsufficiens som förklaring till hypotoni

Jag, liksom olika expertgrupper nedan, har funderat en hel del om klassiska mätningar (typ endsystolisk diameter, väggtjocklek, förmaksstorlek) tillför något vid bedömning av ovan, eller om det bara innebär att man inför något slag ”låtsatseko” i praxis. Det beror nog helt på hur strikt protokollet är, och hur välkänt det är utanför ens klinik. Jag lutar i dagsläget åt att inte inkludera mätningar av dimensioner i ett fokuserat hjärtultraljud då informationen man får sällan ändrar ens terapeutiska inriktning, däremot ger den lätt en stämpel av ”definitiv diagnos” vilket inte är meningen.

Ett protokoll baserat på punkterna ovan kan göras relativt kort och med i första hand standardsvar utifrån en rullgardinsmeny (så man även formmässigt skiljer sig från det mer ordrika ekosvaret). Några enstaka siffror måste dock inkluderas, exempelvis för cardiac output och diastolisk funktion. Men för övriga räcker det med normalt/patologiskt svar – meningen med dessa fokuserade undersökningar är ju inte som vid andra hjärtekon att 2 år senare kunna jämföra vad som hänt.

Vidareläsning

  • IC-FoCUS. International Evidence-Based Recommendations for Focused Cardiac Ultrasound. JASE 2014
  • Spencer. Focused Cardiac Ultrasound: Recommendations from the American Society of Echocardiography. JASE 2013
  • Ayuela Azcárate. Consensus document on ultrasound training in Intensive Care Medicine. Care process, use of the technique and acquisition of professional skills. Med Intensiva 2014

Du har läst inlägget Nästa steg efter grundläggande hjärtultraljud? från Akutsjukvård

Hur prenumererar jag på artiklar?

Tänkte här följa upp föregående post om bloggar med lite tips om hur man hittar och väljer artiklar att läsa. Sådana genomgångar brukar alltid börja med en genomgång av pubmed men här blir det tvärt om, låt artiklarna komma till dig.

En viktig punkt att notera är att inte följa alltför många tidskrifter, många tidsksrifter ger en tyvärr bara alternativet att prenumerera på allt som publiceras; vilket innebär introduktion, artiklar, reviews, brev, rättningar och ibland även abstracts för olika kongresser. Det kan alltså lätt bli 30-40st artiklar varje gång en tidskrift kommer med ett nytt nummer. Detta nummer är dock betydligt lägre i tidningar med endast review-artiklar (ex Clinics-serien eller Current opinion …).

Sättet man prenumererar är på samma sätt som andra bloggar, på tidningens hemsida brukar det gå att hitta en RSS-ikon att trycka på. Kopiera den adressen och klistra in den i det program du använder. I feedly räcker det dock vanligtvis att skriva in tidskriftens namn (typ NEJM) i rutan ”add content” och därefter trycka på prenumerera.

Några förslag på tidskrifter med fokus akutsjukvård / internmedicin

Valet av tidskrifter beror naturligtvis på ens inriktning men i ovanstående publiceras mycket läsvärt, generellt bör man annars prenumerera på de tidskrifter man läser många artiklar ur. En sista anmärkning är att man bör förstå att detta är bara ett sätt att se vad som publiceras, likvärdigt med att läsa innehållsförteckningen, därefter måste man göra en ganska hård selektion utifrån vad man vill fokusera på.

Ett alternativ till dessa massiva inflöde av artiklar är att läsa och lyssna (dvs podcasts) på andras genomgångar av vad som är läsvärt (samt kanske 3-4 tidskrifter av review-karaktär). Förslag på detta är

Du har läst inlägget Hur prenumererar jag på artiklar? ur Akutsjukvård

Vilka bloggar bör man följa? Och hur gör man?

Får regelbundet en del frågor om detta och tänkte därför göra en kort exposé över området medicinska bloggar. Detta kallas inom den medicinska bloggvärden ofta FOAM/FOAMed, typ ”gratis medicinsk utbildning”, men det kanske är bra att inte använda för mycket interna termer som skrämmer bort nya användare.

Senaste åren har det blivit en explosion av antalet bloggar och andra resurser man kan läsa vilket, tyvärr, gjort det svårare och svårare att som nybörjare på området veta vad som är bra. Nedanstående lista är meningen som tips, uppdelat efter område. Ett litet smalare urval finns till höger om denna text. Det finns bland bloggarna ett visst fokus på sexigare, men kanske inte lika användbara ämnen (ECMO…), och sammanställningen nedan är ett försök att framför allt ta med lite mer allmänt inriktade bloggar. Detta gäller särskilt inom kategorin intensivvård. Har lagt de bloggar som är mest läsvärda överst inom respektive kategori.

  • Bloggar: Skaffa ett program för att läsa bloggar (en sk. RSS-läsare), ett exempel är Feedly som finns för både telefon, dator och padda. Meningen med sådana program att man slipper gå in på respektive bloggs hemsida för att se nya inlägg utan att det räcker att öppna programmet för att se nya inlägg i de bloggar man följer. Se även video
  • Börja prenumerera på några (2-5-10) av nedanstående utifrån intresse, blanda gärna bloggar som tar upp patientfall med sådana som gör längre genomgångar av ämnen – det får inte bli för svårsmält
  • Många av bloggarna innehåller både text och podcasts (ljud eller video). Man kan prenumerera på podcasts separat (i ex. iTunes) men i början är det lättare att hålla sig till ett program
  • Twitter: för den som är extra intresserad ges en del tips på läsvärda artiklar på Twitter. Vill man använda twitter kan man börja med att följa de personer vars bloggar man gillar (se respektive bloggs hemsida). Se video för enkel förklaring om Twitter.
  • Google communities: Vissa bloggar har även gjort sk. communities på Google där man lite djupare kan diskutera fall (ex EMCrit, REBEL EM, EM Resident blog)

Kan man lita på det man läser?

Det beror väl på. Fördelen med de flesta bloggarna nedan att det är många personer som följer dem och sakfel och liknande fångas upp snabbt och rättas till. Å andra sidan kanske man inte blint bör lita på de vårdprogram, guidelines och liknande vi använder dagligdags heller.

Den kanske större, och viktigare diskussionen är om det räcker att läsa bloggar för att vara uppdaterad och det är nog mera tveksamt. Bäst blir det nog att lägga till bloggar till sin övriga konsumtion av utbildning. Om man även lägger till prenumeration av artiklar till sitt nyhetsflöde (inlägg om detta kommer senare vid tillfälle) blir det mer heltäckande.

Internmedicin (ur ett brett perspektiv)

Akutsjukvård

Intensivvård

Ultraljud

EKG

Simulering och debriefing

Den här bloggen var alltid meningen att handla om undervisning och nu kommer det första inlägget om ett kärt men väldigt svårt ämne, simulering. Jag (och säkerligen många andra) har nog i alltför stor utsträckning bedrivit simuleringsfall enligt

  1. Kör fallet
  2. Positiv kritik och fokus på nyckelområden som kommunikation
  3. Det medicinska ”svaret” och ev diskussion

Nackdelen är att det är svårt att veta om det går bättre nästa gång (i verkligheten), om vare sig läraren/instruktören eller eleverna förstår hur de tänkte är det svårt att ändra till ett nytt (och bättre/snabbare/säkrare) sätt.

Man kan även diskutera vad det är man vill träna; ett teams funktion/sammarbete, handläggning av ett specifikt tillstånd eller en procedur. Det kan dock tyvärr ofta bli så att man lägger upp ett fall som simulerar ett visst tillstånd, instruerat att vi ska fokusera på teamarbete och därefter ger feedback fr.a. på det medicinska.

Föreläsningar om debriefing och simulering i allmänhet

Blogg

Ytterligare vidareläsning/-lyssning:

Du har läst inlägget Simulering och debriefing från Akutsjukvård