Kategoriarkiv: Infektion

JC. Njursvikt vid sepsis

Artiklar

  • Asfar. SEPSISPAM – High versus Low Blood-Pressure Target in Patients with Septic Shock. N Engl J Med 2014; 370:1583-15.
  • Russel. Is There a Good MAP for Septic Shock? (editorial om ovan).
  • Legrand. Association between systemic hemodynamics and septic acute kidney injury in critically ill patients: a retrospective observational study. Critical Care 2013, 17:R278.
  • Prowle. Fluid administration and the kidney. Curr Opin Crit Care 2013; 19:308–314.

Extramaterial

Frågor

  1. Kritisk granskning av SEPSISPAM-studien
  2. Gällande SEPSISPAM, vilka hemodynamiska mål bör vi ha generellt när vi vårdar dessa patienter?
    1. Ska vi ha olika mål för olika patientgrupper?
    2. Bör vi ändra målen för en enskild patient beroende på klinisk bild (diures etc)?
  3. Jämfört med Asfar-studien, vad lär vi oss av studien av Legrand?
    1. Vilka slutsatser kan vi dra?
    2. Bör denna studie leda till ändring av behandlingsplan?
  4. Både artikeln av Legrand och Prowle tar upp eventuella negativa konsekvenser (för njuren) med övervätskning, hur vet vi när vi nått dit?
    1. Finns det någon variabel vi bör mäta/följa?
  5. Vad är indikationen för diuretika på dessa patienter?
    1. I vilka situationer kan man tänka sig att det förbättrar outcome?
Annonser

JC 3: Albumin vid sepsis

Artiklar

  • Caironi P. Albumin Replacement in Patients with Severe Sepsis or Septic Shock. NEJM 2014
  • Finfer S (The SAFE Study Investigators). A Comparison of Albumin and Saline for Fluid
    Resuscitation in the Intensive Care Unit. N Engl J Med 2004;350:2247-56.
  • Bakgrundsmaterialsurviving sepsis guidelines

Frågor

1. Finns mortalitetsvinst vid albumin vid sepsis / svår sepsis / septisk chock?

Kortfattat nej, den lilla skillnad som sågs vid SAFE-studien var en subgruppsanalys utan signifikans (konfidensintervall 0.74-1.02). Dessutom är praxis vid SAFE-studien ej riktigt översättbar till nuvarande (då 4% albumin, inget målvärde för S-albumin). Fördelen med SAFE är att den är mer pragmatisk och inkluderat ett brett spektrum av intensivvårdspatienter. ALBIOS-studien liknar mer nuvarande praxis även om patienterna randomiserades relativt sent och det var få patienter per center (18st under 4 år) varför man kan fråga sig om urvalet är representativt. Överlag fann vi ej att kritiken mot studierna är så stor att resultatet bör ifrågasättas.

2. Finns subgrupper som har bättre nytta?

Nej.

3. Finns det skillnad i organpåverkan vid albumin kontra kristalloider?

Överlag små skillnader, i ALBIOS sågs något högre blodtryck, lägre frekvens vasopressorbehandling med albumin men å andra sidan högre koagulations/leverpåverkan. I praktiken troligen inget som ändrar val av strategi.

4. Ska man börja med albumin direkt eller efter en viss mängd kristalloid?

Båda studierna har inkluderat patienter redan inlagda på intensivvårdsavdelning varför detta ej går att svara på. ALBIOS rekryterade dessutom en del patienter betydligt senare än så. Enkel praxis är att börja med 30ml/kg kristalloid enligt sepsisguidelines.

5. Behöver man följa S-albumin?

Albumin är dels prognostiskt, dels kan albumin följas som endpoint vad gäller beslut om ytterligare albumin. I ALBIOS gavs albumin 20% till målvärde på 30g/l i S-albumin.

Sepsis

Inte så mycket prat utan bara några länkar till bra referensmaterial och några videoklipp

Behöver alla patienter med sepsis CVK?